Allt om räntelagen

När du köper något mot faktura, avbetalning eller på kredit omfattas köpet av en lag som kallas räntelagen. Här går vi igenom allt du behöver känna till om räntelagen, inklusive vad den reglerar, när den gäller och hur du räknar ut dröjsmålsränta. 
‍

Vad är räntelagen och när gäller den?

Räntelagen är en lag som tillämpas när något köps mot faktura, på avbetalning, på kredit eller när det upprättas ett låneavtal. Den reglerar bland annat betalningsvillkor, när borgenären har rätt att ta ut dröjsmålsränta och nivån på denna. Lagen är dispositiv, vilket betyder att den fungerar som standard om inget annat avtalas. Det finns dock delar i räntelagen som inte går att avtala bort – som låntagare får du exempelvis endast bli erbjuden bättre villkor än de som står lagen, aldrig sämre. 
‍

Vad reglerar räntelagen?

• Dröjsmålsränta: Om du inte betalar en räkning i tid har företaget rätt att ta ut dröjsmålsränta, dock som tidigast 30 dagar efter att betalningskravet skickats. Ifall ni inte har kommit överens om något annat ska företaget utgå från Riksbankens referensränta och lägga på 8 procent.
  ‍

• Betalningsvillkor: När du handlar som privatperson får betalningsvillkoret som maximalt vara 30 dagar.
  ‍

• Informationsplikt: Företaget har informationsplikt vad gäller krav på dröjsmålsränta. Det betyder att företaget inte kan begära att du ska betala dröjsmålsränta om du inte tidigare blivit informerad om kravet.
  ‍

• Löpande kredit med ränta: När en löpande kredit inte återbetalas enligt avtal kommer den ränta som var aktuell vid förfallodagen fortsätta att tillämpas.
  ‍

• Försvårande omständigheter: Om du inte har kunnat betala på grund av exempelvis sjukdom eller ofrivillig arbetslöshet har du rätt att jämka dröjsmålsräntan. Det innebär att kostnaden för dröjsmålsräntan minskas. Rätten till jämkning av dröjsmålsräntan kan inte avtalas bort.
  ‍

Så räknar du ut dröjsmålsränta

För att räkna ut hur mycket dröjsmålsräntan blir för en missad faktura behöver du först ta reda på vad den aktuella referensräntan är. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år, i januari och juli. Dröjsmålsräntans räntesats är 8 procentenheter högre än referensräntan om något annat inte har avtalats.

‍

Formel

Steg 1: fakturabelopp x dröjsmålsränta = dröjsmålsränta i kronor uttryckt som ett årsbelopp

Steg 2: antalet missade dagar/ 365 x dröjsmålsränta i kronor = belopp som ska betalas

‍

Exempel

Du har råkat tappa bort en faktura på 30 000 kronor och betalar den därför 20 dagar för sent. Nu ska du räkna ut vad dröjsmålsräntan blir. För tillfället ligger referensräntan på 4 procent, vilket innebär att dröjsmålsräntesatsen är 12 (4+8) procent.

‍

Steg 1: 30 000 x 0,12 = 3 600 kronor

Steg 2: 20/365 x 3 600 = 197 kronor

‍

Du blir alltså skyldig företaget 197 kronor för att ha betalat fakturan för sent.
‍

Vanliga frågor om räntelagen

Vad innebär räntelagen?

Räntelagen sätter en slags lägstanivå för vilka betalningsvillkor företag får kräva när de erbjuder sina kunder olika typer av kreditköp och lån.
‍

Hur hög är dröjsmålsräntan enligt räntelagen?

Dröjsmålsräntan är alltid åtta procentenheter högre än den aktuella referensräntan, som fastställs av Riksbanken två gånger per år.
‍

När gäller räntelagen?

Räntelagen gäller vid lån och kreditköp såvida några andra betalningsvillkor inte avtalats. 
‍

Vilka omfattas av räntelagen?

Räntelagen omfattar borgenären (långivaren) och gäldenären (låntagaren) om de inte har kommit överens om några andra villkor.