Vill du lösa ett bundet lån i förtid kan du i vissa fall behöva betala en avgift till banken – en så kallad ränteskillnadsersättning. Har du lång bindningstid kvar och/eller ett stort lån kan det bli en dyr kostnad. Här har vi samlat information om hur ränteskillnadsersättning fungerar och vad som är viktigt att tänka på om du vill lösa ett bolån eller annan kredit i förtid.
Ränteskillnadsersättning är en avgift som långivare har rätt att ta ut för att lösa ett bundet lån i förtid. Precis som namnet antyder handlar det om en ersättning för de ränteintäkter som långivaren går miste om när ett lån betalas av före bindningstidens slut.
Långivares rätt att ta ut ränteskillnadsersättning, ofta förkortat RSE, är reglerad i både Konsumentkreditlagen och Finansinspektionens regler. Här finns också specificerat hur stor ersättningen får vara enligt ett bestämt schablonvärde.
Ränteskillnadsersättningen är avsedd att kompensera långivare för den förlust de gör när en låntagare betalar av ett lån i förtid. Förlusten kommer av de uteblivna räntebetalningar som långivaren skulle ha fått om lånet hade löpt hela den återstående bindningstiden.
Eftersom ränteskillnadsersättning endast kan tas ut på bundna lån som blir lösta i förtid, förekommer det framförallt vid bolån. Bindningstid är relativt ovanligt vid andra typer av lån. Det finns dock ingenting som säger att långivare inte kan ha rätt att ta ut en avgift vid lösen av andra slags privatlån och krediter också. Villkoret är att det finns en bindningstid på räntan. Ersättningen kan alltså inte användas för lån med rörlig ränta.
Ett annat tillfälle då banken kan ta ut ränteskillnadsersättning är vid tidigt uttag från sparkonto med bunden ränta. Det vill säga att du bundit kapital på ett sparkonto med en viss ränta under en avtalad villkorstid, men plockar ut pengarna i förtid.
Hur hög ränteskillnadsersättningen blir beror på hur mycket av lånets bindningstid som återstår samt vilket nuvärde lånet har. Med nuvärde menas lånets värde då den slutliga betalningen sker, inte det ursprungliga värdet.
Löser du ett stort lån långt i förtid, till exempel efter 1 år med en bindningstid på 3 år, kan det bli en betydande kostnad.
Hur en ränteskillnadsersättning ska beräknas finns reglerat i Konsumentkreditlagen och Finansinspektionens allmänna råd. Man tar bland annat hänsyn till aktuell skuld, amorteringsplan, lånets villkorsändringsdag samt lösendag – alltså den dag lånet betalas tillbaka.
För att få fram ersättningen gör man sedan en jämförelse mellan den avtalade räntan för lånet, och en jämförelseränta. Jämförelseräntan är en schablonränta bestående av den räntesats som gäller för bostadsobligationer på dagen för inlösen av lånet, plus 1% i påslag. Blir jämförelseräntan högre än den du skulle ha betalat för lånet, slipper du betala något för att lösa lånet. Blir den däremot lägre måste du betala ränteskillnadsersättning.
Vill du själv göra en ungefärlig beräkning av en eventuell ränteskillnadsersättning finns en bra kalkylmall att ta hjälp av på Konsumenternas hemsida.
Ja, det går att lösa ett bundet lån i förtid. Banken har dock rätt att ta ut en avgift i form av ränteskillnadsersättning om du löser ett lån före bindningstidens slut.
Ja, ränteskillnadsersättning är avdragsgillt i deklarationen på samma sätt som vanlig låneränta.
Det går att slippa ränteskillnadsersättning. Enklaste sättet att undvika den är att lösa lånet efter det att villkorsändringsdagen har passerat.
.svg){kind=icon}
