Gör rätt med lagfarter → Vad gäller för lagfart för: ✓Villa ✓Fritidshus ✓Radhus ✓Vid bodelning ✓Dödsbo ✓Skilsmässa? ✓Vad är lagfart & mycket mer!
Gör rätt med lagfarter → Vad gäller för lagfart för: ✓Villa ✓Fritidshus ✓Radhus ✓Vid bodelning ✓Dödsbo ✓Skilsmässa? ✓Vad är lagfart & mycket mer!
När du köper, ärver eller på annat sätt förvärvar fast egendom behövs en lagfart som visar att det är du som är den lagfarne ägaren – alltså att tomten och huset är ditt. Alla fastighetsägare ska inneha lagfart, som registreras i fastighetsregistret. Zensum hjälper dig få alla svar på dina frågor om lagfarter i den här artikeln.
En lagfart är det som bevisar att just du är ägaren till en fastighet (eller en bit mark med eller utan byggnader på). Om du köper ett nytt hus, villa eller fritidshus, ska du ansöka om lagfart inom tre månader efter att kontraktet skrivits.
Det är Lantmäteriet som har hand om lagfarterna och hos dem kan du även hitta information om vem som äger den tomt eller den bit mark som du är intresserad av – den informationen hämtas från lagfarten.
När du ansöker om lagfart vänder du dig till Lantmäteriet. För att påbörja din ansökan om lagfart använder du Lantmäteriets e-tjänster. Ett annat alternativ är att ta hjälp av din mäklare eller bank. I samband med att du blir beviljad lagfart så betalar du stämpelskatt för fastigheten och en expeditionsavgift till Lantmäteriet.
Om en fastighet ska ärvas av en eller flera personer är det dessa som ska söka lagfart. Om ett dödsbo önskar sälja fastigheten och istället låta arvingarna ärva pengar så ansöker dödsboet om lagfart innan försäljningen sker. I den här situationen får man ofta god hjälp att göra allt på rätt sätt av en familjejurist och mäklare.
Vid skilsmässa genomförs i regel en bodelning där till exempel gemensamt ägda fastigheter övertas av den ena eller andra parten. Denna ska då ansöka om lagfart och skicka med bodelningshandling i original till Lantmäteriet.
Du som fått en fastighet i present (t.ex. ett sommarhus) behöver ansöka om lagfart om den tillhörande tomten har äganderätt. Med i ansökan ska ett gåvobrev i original skickas. Hos Lantmäteriet kan du få mer information om gåvobrev som behöver vid din ansökan.
Beroende på vad du köpt (fått eller ärvt) för boende så kan olika saker gälla för lagfarten. Här går vi igenom de vanligaste.
Om du precis påbörjat planeringen inför att köpa ett nytt boende och behöver ta ett bolån kan det vara värt att ha eventuella kostnader för lagfart och eventuella pantbrev i åtanke vid både lånelöfte och budgivning.
Om du köpt (eller på annat sätt förvärvat) ett fritidshus ska du ansöka om lagfart givet att fritidshuset står på mark med äganderätt. Om fastigheten står på så kallat “ofri grund” (t.ex. vid arrende) behöver du inte en lagfart men du kan ansöka om inskrivning av nyttjanderätt i fastighetsregistret.
Förutsatt att du förvärvat en villa som står på mark med äganderätt och inte “ofri grund” så ska du ansöka om lagfart inom tre månader efter datumet för förvärvet. Mäklaren eller banken kan ofta hjälpa dig med ansökan, alternativt så ansöker du själv via Lantmäteriet.
Om ditt radhus står på mark med äganderätt ska du ansöka om lagfart. Om ditt radhus står på så kallad “ofri grund” gäller separata regler.
Den som förvärvar en bostadsrätt behöver inte ansöka om lagfart. Bostadsrättsföreningen har ansvar för lagfarten kopplad till fastigheten (marken och alla bostadshus).
Ett arrende betyder att du har nyttjanderätt av marken som ett hus står på, men att du inte äger marken - alltså behövs ingen lagfart. En lagfart innehas bara av fastighetsägaren (dvs markägaren), medan du som förvärvat ett hus på arrendemark kan ansöka om inskrivning av nyttjanderätt i fastighetsregistret hos Lantmäteriet.
Du som har köpt ett hus med tomträtt behöver inte en lagfart. Tomträtt innebär att du har en starkare rätt till marken än vid nyttjanderätt, men att det fortfarande är någon annan (ofta kommunen) som är fastighetsägare. Däremot ska du ansöka om inskrivning av tomträttsinnehav, vilket går till på ungefär samma sätt och innehåller liknande delar.
Vem har hand om lagfarter?
Lantmäteriet sköter hantering av lagfart. Informationen finns sedan att tillgänglig i fastighetsregistret. Lagfart söks via deras Lantmäteriets e-tjänster.
Vad kostar en lagfart?
Lagfartens kostnad består av en procentuell del av värdet för fastigheten, kallat stämpelskatt, samt en administrationsavgift. För tillfället 1,5% av värdet + 825 SEK i avgift till lantmäteriet. Tänk på att ditt bolån ska täcka även de kostnaderna, alternativt att du kan behöva låna pengar separat till stämpelskatten.
Är stämpelskatt och lagfart samma sak?
Stämpelskatten är något du betalar när du blir beviljad lagfart. Stämpelskatten är 1,5% av köpeskillingen eller taxeringsvärdet från förra året, beroende på vilket som är högst.
När betalas lagfartskostnad?
När du förvärvar en fastighet, det vill säga köper, ärver eller får i gåva så ska du inom 3 månader ansöka om lagfart, då också kostnaden för stämpelskatt och expeditionsavgiften betalas.
Zensum har sedan 2013 hjälpt sina kunder att jämföra lån kostnadsfritt. Samla dina lån och sänk dina kostnader.
.svg){kind=icon}
