När ett äktenskap eller samboförhållande tar slut – antingen genom skilsmässa, separation eller dödsfall – ska det gemensamma bohaget fördelas mellan de bägge parterna i en så kallad bodelning. Här kan du läsa om vad en bodelning innebär, hur det går till samt vilka regler som gäller när man bodelar.
Bodelning innebär att man delar upp gemensam egendom mellan två parter när ett äktenskap, registrerat partnerskap eller samboförhållande tar slut. Antingen för att man valt att gå skilda vägar, eller för att den ena parten har avlidit. Bodelning kan även göras inom ett äktenskap, utan att man ska skiljas.
Bodelning är enligt lag obligatoriskt vid skilsmässa eller om ett äktenskap upplöses för att den ena maken/makan dör. Detsamma gäller för registrerade partnerskap. Har du levt i ett samboförhållande kan du och din partner själva bestämma om en bodelning ska göras eller inte.
Är du och din partner gifta kan ni också ansöka om bodelning under äktenskapet – även om ni inte ska gå isär. Det är inte lika vanligt förekommande, men kan användas om ni av någon anledning vill göra vissa tillgångar till enskild egendom trots att ni ska fortsätta leva tillsammans.
Reglerna för vad som ingår i en bodelning ser olika ut för äktenskap och samboförhållanden. För gifta par omfattas bodelningen av regler i äktenskapsbalken. Har man bara varit sambo gäller istället sambolagen.
Enligt äktenskapsbalken räknas alla gemensamma tillgångar och skulder som giftorättsgods, och ska därför inkluderas i bodelningen och delas upp mellan makarna. Att de är gemensamma behöver dock inte betyda att bägge parter har haft ägande i egendomen under tiden man varit gift. Har du till exempel ett aktiesparande i ditt namn äger du fortsatt tillgångarna, men vid skilsmässan har din före detta make/maka rätt till hälften av värdet.
Som tillgångar räknas allt som ni har ägt under tiden ni har varit gifta – även sådant någon av er ägde själv när äktenskapet ingicks. Allt från större egendom som bostad, kolonistuga och bil, till mindre saker som möbler och prylar.
Dela lika-principen gäller även för skulder. Såväl era gemensamma som enskilda lån ska fördelas och dras av likvärdigt från er respektive del av tillgångarna.
Har du och din partner levt i ett samboförhållande gäller sambolagens regler vid bodelning. Som tidigare nämnts finns inget krav på att ni gör en bodelning, men möjligheten finns om ni skulle vilja.
Enligt sambolagen är det bara den gemensamma bostaden samt det bohag som införskaffats till bostaden som ska delas upp och delas lika. Har ni bolån på huset eller lägenheten fördelas skulden likvärdigt och dras av precis som för gifta par. Längre ned kan du läsa mer om vad som händer med bolån vid en bodelning.
Läs mer om bodelning för sambos.
Bodelning vid dödsfall görs alltid om parterna var gifta, men endast på begäran om det var ett samboförhållande. I bägge fallen utses en bodelningsförrättare som hjälper till.
Är du gift och din make eller maka dör fördelas giftorättsgodset mellan dig och din avlidne partners dödsbodelägare. Vem eller vilka det är avgörs av arvsrätten. Var ni däremot bara sambos gäller ingen arvsrätt, och någon bodelning görs normalt inte såvida du själv inte begär det. Du får din andel av er gemensamma bostad och bohag, medan resten tillfaller din sambos arvingar.
För sambos ingår bara det gemensamma boendet och det bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Ingenting utöver det.
För gifta par är reglerna mer generösa om vad som ingår. Här är det endast sådant som är registrerat som enskild egendom som inte ingår. Enskild egendom innebär att något är undantaget från giftorätten och inte ska delas upp vid en bodelning. Det kan till exempel vara något man ärvt eller som gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord.
Utöver ovanstående finns för både sambos och gifta också ett brytdatum att ta hänsyn till. För att en tillgång eller skuld ska ingå i en bodelning måste den ha tillkommit före eller senast på brytdatumet, vilket är följande:
Huvudregeln är att den egendom som ingår i bodelningen ska delas lika – men det är inget krav. Både för äkta makar och sambos råder avtalsfrihet, vilket innebär att ni själva kan komma överens om en annan fördelning om så önskas.
Första steget i en bodelning är att göra en bouppteckning över de tillgångar och skulder som finns. Både enskilda och gemensamma. Därefter görs en andelsberäkning av de tillgångar som är kvar efter avdrag för skulder och en fördelning görs på respektive part. Fördelningen kallas för lottläggning, vilket innebär att man kommer överens om vem som ska få vad – alltså vilka tillgångar som ska tillfalla vems lott.
Avslutningsvis skrivs ett bodelningsavtal över det man kommit överens om. Avtalet kan upprättas helt på egen hand, eller med hjälp av en jurist. Det är inget måste att registrera avtalet hos Skatteverket, men det kan vara fördelaktigt om en tvist skulle uppstå längre fram.
Billigast och smidigast blir det om ni kan göra bodelningen på egen hand. Det finns gott om gratis mallar för bodelningsavtal att ladda ned på nätet. Har ni däremot svårt att komma överens kan ni ansöka om hjälp av en jurist eller bodelningsförrättare. Detta görs då hos tingsrätten.
Har ni ett gemensamt bolån och en av er vill bo kvar i bostaden, måste denne ta över bolånet och lösa ut den andra parten. Lånet följer nämligen som regel med bostaden. Den som ska bo kvar får då söka ett nytt bolån på egen hand och, om det beviljas, köpa ut den andra. Ska bostaden säljas löser ni hälften var av lånet med de tillgångar ni får i bodelningen.
Det finns ingen tidsfrist inom vilken en bodelning måste göras – endast krav på hur den ska göras. Vill man är det således möjligt att vägra och förhala en bodelning i princip hur länge som helst.
Först görs en bouppteckning över alla gemensamma och enskilda tillgångar och skulder. Därefter gör man en andelsberäkning och kommer överens om vem som ska få vad. Slutligen specificeras överenskommelsen i ett bodelningsavtal.
En bodelning kan ta olika lång tid beroende på om man kommer överens eller inte, samt hur mycket tillgångar och skulder det finns att fördela. Det finns ingen tidsgräns för hur länge en bodelning får ta.
Tar man hjälp av en jurist får man räkna med åtminstone 6 000–8 000 kronor, beroende på juristens timarvode och hur omfattande arbetet blir. Gör man det själv slipper man den kostnaden.
.svg){kind=icon}
