När du ska låna pengar till hus eller för lägenhetsköp finns det flera olika regler att tänka på. Bland annat har Finansinspektionen satt ett bolånetak på 85 procent. Det innebär att du maximalt kan få bostadslån på upp till 85 procent av bostadens värde. Därför behöver du 15 procent som kontantinsats.
Låt oss ta två räkneexempel.
Det är väldigt bra att ha en kontantinsats till hus- eller lägenhetsköp eftersom detta sänker de totala lånekostnaderna för dig. Anledningen till detta är att räntan på bolån är förmånlig i relation till många andra lån. Räntan kan vara förmånlig för dig som låntagare eftersom din bostad fungerar som säkerhet för lånet.
Behöver du låna till kontantinsatsen så är det i många fall absolut möjligt. Baksidan är att detta blir ett lån utan säkerhet och att många blancolån har en klart högre ränta än t ex bolån. Därför kan det vara smart rent ekonomiskt att spara ihop till hela kontantinsatsen eller åtminstone en stor del av den.
Hur stor kontantinsats du behöver spara ihop beror helt och hållet på bostadens pris. Ett hus eller en lägenhets pris beror på många olika faktorer. Störst påverkan på priset har läget och storleken. En lägenhet i Stockholm kostar flera gånger mer än motsvarande lägenhet i en mindre stad. Även storleken har ofta betydelse: ju fler kvadratmeter, desto högre blir priset. Detta förutsätter förstås att läget och skicket på lägenheterna är snarlikt. En mindre lägenhet i bra skick kan självklart vara dyrare än en större med stort renoveringsbehov.
Tidpunkten när du köper påverkar också i viss mån priset, på flera sätt. I studentstäder kan det bli huggsexa om små lägenheter inför terminsstarten i augusti. Ibland kan det alltså vara ofördelaktigt att köpa lägenhet vid vissa tider på året.
Om ditt köp av lägenhet eller hus ligger flera år fram i tiden behöver du också räkna med att priserna på bostadsmarknaden kan gå upp. Det är inte säkert att priserna går upp de närmaste åren, men det är klokt att ta höjd för detta scenario i din kalkyl. Om bostadspriserna på marknaden som exempel går upp med 5 procent varje år, då kostar dagens 2 miljoners lägenhet över 2,3 miljoner om 3 år. Går priserna upp med 10 procent varje år, då blir priset om 3 år istället nästan 2,7 miljoner. För dessa två exempel innebär det att minsta kontantinsatsen på 15 procent under 3 år ökar med 45 000 respektive 105 000 kronor.
I exemplet ovan ser du att återkommande stora prisökningar på marknaden jobbar emot dig som ska spara till kontantinsats. Har du ett litet sparande eller inget sparande alls, så hamnar du hela tiden längre från målet att spara ihop till kontantinsatsen. Samtidigt är det förstås alltid bättre med ett litet sparande än inget alls.
För att sammanfatta ska du räkna med minst 15 procent av den tänkta köpesumman som din kontantinsats. Det kan vara klokt att ha viss marginal i beräkningarna, eftersom priset på bostäder kan gå upp.
Oavsett om det är insats till hus eller lägenhet, så är kontantinsatsen minimum 15 procent av köpesumman. Har du sparade pengar så kanske du vill lägga en större andel än så? Med en högre kontantinsats så minskar lånets storlek och därmed belåningsgraden. Det finns en fördel med en lägre belåningsgrad och det är att många långivare erbjuder lägre ränta för låg belåningsgrad. Har du sparat ihop pengar och vill lägga dem som insats i bostaden, så kan du alltså sänka räntekostnaderna. Dels genom att lånet blir mindre och dels genom att du i vissa fall kan få en lägre ränta på lånet.
Om du har sparade pengar som utgör mer än 15 procent av köpesumman, så kan du också fundera på om en större bostad är den bästa investeringen. Detta beror helt på hur du har dina pengar sparade idag. Har du pengar stående på ett sparkonto utan ränta och har tänkt fortsätta med det? Ja, då kanske det är bättre att använda de pengarna som insats vid ett lägenhetsköp för att sänka räntekostnaderna? Har du däremot investerat pengar i fonder och aktier, så blir det mer komplext. Då behöver du räkna på vilken avkastning du kan förvänta dig från fonderna, jämfört med den kostnad som ett större bolån medför.
Vissa föredrar en långsiktig investering i fonder framför en investering i form av högre kontantinsats sin egen bostad. Andra föredrar ett mindre lån och lägre ränteutgifter.
Du kan också fundera på om du kommer behöva kontanta medel inom något år? Hus och lägenheter kräver underhåll och det kan vara klokt att ta höjd både för väntade och oväntade utgifter. Ibland vet du redan innan ett lägenhetsköp att du behöver reparera eller renovera inom kort. I det läget kan du överväga att spara en del kontanta medel istället för att använda pengarna som insats till lägenheten eller huset. Det är nästan alltid enklare att göra en extra amortering på ett bolån än att plötsligt öka storleken på bolånet. Om du till exempel är tillfälligt arbetslös eller vidareutbildar dig, så kan det hända att banken säger nej till ett utökat bolån.
För att spara till kontantinsats så krävs det disciplin och långsiktighet. Ta exemplet ovan med insats till lägenhet på 300 000 kronor. De flesta löntagare kan inte spara ihop till en sådan kontantinsats snabbt. Har du en bra lön och låga kostnader, så kanske du kan spara 10 000 kronor per månad? Det betyder ändå att det krävs år av sparande, snarare än månader.
För att lyckas med ett sparande så krävs disciplin och rutiner. Ett sätt att skapa rutiner är att använda ett regelbundet månadssparande. Det innebär att du bestämmer dig för att spara lika mycket pengar varje månad. För att slippa komma ihåg att spara undan pengar, så kan du använda dig av ett automatiskt månadssparande. Alla banker har funktioner för stående överföring, det vill säga en överföring som görs automatiskt och återkommande med ett bestämt intervall.
Det kan vara smart att lägga in den stående överföringen samma dag som lönen kommer in på kontot. På så sätt ser du aldrig sparpengarna på lönekontot och råkar inte spendera dem av misstag. Hur mycket just du kan spara per månad kan bara du själv svara på, men ett tips är att du utmanar dig själv och tänker över dina slentriankostnader. De flesta kan rätta mun efter matsäck och klara sig bra på mindre pengar än de först tror!
Du har bestämt dig för att skapa ett automatiskt månadssparande, men vart ska du skicka pengarna? Ska du ha pengarna på ett bankkonto, köpa fonder eller aktier? Här är vårt tips att utgå från hur lång sparhorisont du har. Beroende på om du ska spara i 1 år, 10 år eller något mitt emellan så skiljer sig strategierna åt. Du kan också anpassa strategin utifrån de risker du är beredd att ta och dina egna kunskaper om olika investeringsformer.
Ska du spara en kortare period på 1-2 år, så vill du antagligen ha små risker i ditt sparande. Du vill inte att halva insatsen går förlorad i en börskrasch strax innan du ska köpa hus. Traditionellt har då ett bankkonto med insättningsgaranti varit ett stabilt alternativ. Nackdelen med bankkonton är att räntan är ganska låg eller i vissa fall noll. Denna sparform är alltså mycket säker, men ger dålig eller ingen avkastning. Ett alternativ är att spara på ett sparkonto i en nischbank. De erbjuder ofta klart högre ränta än storbankerna, men det handlar fortfarande om låga procentsatser per år. Detta får också betraktas som en säker sparform, förutsatt att banken har insättningsgaranti. Ett annat alternativ för kortsiktigt sparande är att köpa räntefonder. Här finns möjligheten att få en högre avkastning än på ett bankkonto och samtidigt ha en relativt låg risknivå. Observera dock att riskerna kan skilja mycket mellan olika räntefonder. För ett kortsiktigt sparande så är vårt tips att avstå från högräntefonder och andra räntefonder med beteckningen “high yield”. Dessa ger möjlighet till högre avkastning, men har samtidigt högre risknivå än andra räntefonder.
Ska du spara 3-5 år till insatsen så ligger du någonstans mellan ett kortsiktigt och ett långsiktigt sparande. Eftersom sparandet sker över en längre tid så kan du kanske acceptera att värdet på sparandet svänger upp och ner lite mer? Om så är fallet, så kan du överväga att investera en del av sparpengarna i fonder. Här blir det mycket viktigt att välja fonder med omsorg. Ett alternativ är att välja någon form av blandfond, det vill säga en fond som investerar både i aktier och i räntebärande papper. Dessa har generellt en lägre risknivå än rena aktiefonder, men har samtidigt möjlighet till högre avkastning än rena räntefonder. Är du villig att ta högre risk, så är en eller flera aktiefonder ett annat alternativ. Även här är det smart att läsa på om fonden och dess placeringsinriktning, så du väljer fond på rätt grunder. Några fonder som är populära är indexfonder, som följer börsens index på en viss marknad. Indexfonder brukar generellt ha lägre avgifter än andra aktiefonder. Vanliga aktiefonder har en eller flera förvaltare som analyserar bolag, samt köper och säljer aktier. Indexfonder köper automatiskt aktier utifrån förutbestämda regler. Därför har dessa fonder normalt sett lägre avgifter än rena aktiefonder.
Vill du spara 5 år eller mer till kontantinsatsen? Då börjar det räknas som ett mer långsiktigt sparande och du kanske kan tänka dig att justera risknivån uppåt? Om så är fallet, så kan aktiefonder eller möjligen aktier vara intressanta investeringar. Aktier kan passa dig som är påläst om aktiemarknaden, har goda kunskaper om och intresse kring bolag och aktier. För dig som inte har detta djupa intresse, men ändå vill investera i aktiemarknaden, så kan aktiefonder vara ett enklare alternativ.
Vill du spara till kontantinsatsen snabbt så behöver du öka ditt månadssparande. Detta kan du göra genom att öka din inkomster och sänka dina utgifter. Båda metoderna ger samma effekt, men för de flesta är det lättare att minska utgifterna än att öka inkomsterna. Vår rekommendation är att du först funderar på vilka onödiga utgifter du har varje månad.
Du kan också gå igenom kontoutdraget för några månader och se vart pengarna tar vägen. Det brukar vara ett bra sätt att hitta onödiga utgifter och sådant du kan spara in på.
Det vanligaste sättet att öka inkomsterna är att jobba mer. Jobbar du deltid, så kanske du kan gå upp till heltid eller ta några extra pass? Jobbar du redan heltid, så är extrajobb på kvällar eller helger ett alternativ.
Hur långt tid det tar att spara till en kontantinsats beror på flera olika saker, men främst på två faktorer. Dessa faktorer är bostadens pris och hur mycket du kan spara per månad. Du behöver först uppskatta hur dyrt boende du tänker köpa. Som tidigare nämnt kan det vara klokt att räkna med marginal. 15 procent av den tänkta bostadens pris blir kontantinsatsen och det sparmål som du ska sätta upp. Den andra frågan du kan ställa dig är hur mycket pengar du kan spara per månad? Vi kallar det för ditt månadssparande.
När du har bestämt sparmål och månadssparande, så räknar du ut tiden genom att dividera sparmålet med månadssparandet.
Sparmål / Månadssparande = Hur länge du behöver spara till kontantinsats, räknat i månader.
Låt oss återgå till exemplet med köp av lägenhet för 2 miljoner, där kontantinsatsen är 300 000 kronor. Om du kan spara 10 000 kronor per månad, så tar det 300 000 / 10 000 = 30 månader att spara ihop till kontantinsatsen. Alltså 2 år och 6 månader. Är ni två i hushållet med bra lön, så klarar ni det på halva tiden, det vill säga 1 år och 3 månader. Kan ni spara 2500 kronor var per månad, ja då tar det 300 000 / 5000 = 60 månader, det vill säga 5 år. Är du ensam och ska spara ihop till samma insats, ja då tar det förstås 10 år.
Som vi tidigare varit inne på så kan prisutvecklingen på fastighetsmarknaden påverka tiden du behöver spara till insatsen. Utöver det så kan du själv också påverka tiden genom att investera de sparade pengarna på olika sätt.
Du har kanske läst att det för vissa är omöjligt att spara ihop till kontantinsatsen? Dessa typer av påståenden måste sättas i sitt sammanhang för att vi ska kunna ta ställning till dem. Som vi gått igenom ovan så spelar priset på bostaden en avgörande roll och personens inkomster påverkar också. Utöver detta påverkar också personens utgifter möjligheten att spara. Notera också att du genom att investera sparpengarna på olika sätt kan påverka tiden det tar att nå till sparmålet. För att veta om det är möjligt för dig att spara ihop till en insats till lägenhet eller hus, så behöver du alltså räkna utifrån dina egna förutsättningar.
Att spara ihop pengar till en kontantinsats kan ta lång tid, speciellt om du är ensam låntagare. Därför är det bra att det finns möjlighet att kunna låna till hela eller en del av kontantinsatsen med hjälp av ett privatlån, det vill säga ett lån utan säkerhet. Om du tar ett privatlån hos Zensum för att finansiera kontantinsatsen kan du låna upp till 600 000 kr. Hur stort lånebelopp just du blir beviljad avgör långivaren utifrån din ekonomiska situation.
Om du lånar till hela eller delar av kontantinsatsen ska du komma ihåg att månadskostnaden blir dyrare än om du hade använt ihopsparade pengar till kontantinsatsen. Om du väljer att låna till din kontantinsats kan det vara en bra idé att försöka betala av lånet för kontantinsatsen så snabbt som möjligt, t.ex. genom extra amortering eller med pengarna du får ut vid en eventuell vinst vid försäljning av din bostad i framtiden.
Det finns standardkrav för vem som kan ta ett privatlån. Vi listar våra egna krav nedan:
Om du har frågor om att låna till kontantinsats kan du kontakta någon av Zensums bolånehandläggare, så hjälper de gärna dig.
Här visas ett urval av våra 5-stjärniga omdömen. Betyg beräknas baserat på alla omdömen hos Trustpilot, med beaktande av aktualitet, mängd och stjärnbetyg. Omdömens äkthet kontrolleras delvis. Zensum bjuder in kunder som har använt tjänsten via sms/epost att lämna omdömen. Kunder som lämnar omdömen via omdömeslänken verifieras automatiskt. Kunder som inte använder länken när de lämnar omdömen kan Zensum inte verifiera.
.svg){kind=icon}
